Jaha vad ska jag säga!
satt på bussen i måndags mellan Umeå och Piteå och lyssna på min mp3 seplare där jag hade lagt in absolut lugna favoriter 2004
alltså inse vilken nostalgi tripp de va, låt på låt påminde om nått, jag slungades mellan en oförklarig svävande härlig känsla och en tung tryckande jobbig känsla, men i varje fall så mådde jag som ganska bra när jag hoppade av den underbara bussen efter drygt 3 timmar (om inte mer)



Mitt liv känns inte riktigt så svart som kol längre... eller som en mörk och regnig oktober natts himmel... utan jag skulle säga att de har klarnat lite och stjärnorna håller på att tändas på den
Jag har vittring på en lägenhet fast som i och för sig itne e ledig riktigt än, men jag har mina planer på hur de ska bli bättre som jag inte ska avslöja just nu och här... :)
Jag kanske till och med har en liten plan som sträcker sig till typ om ett halvår så vi får väl se...




La in lite smakprov på min nostalgi... ;)