För er som inte vet vad som hände så ska jag berätta lite kort. Det var så att natten till fredagen den 18 november var hon påväg från hammarstrand (där hon nu bor) till Ånäset. mellan Fredrika och Bjurholm så var det glashalt på vägen vilket ledde till att hon tappade kontrollen över bilen och körde av vägen i ca 90 km/h på en raksträcka.
Jag måste verkligen säga att hon hade någon som vakade över henne för även om hon hamnade långt från vägen inne bland sly och träd med bilen inkilad mellan två granar så klarade hon sig väldigt bra fysiskt med bara ömmande muskler och lite ont i nacken.
Det var även så att innan och under hela händelsen så pratade jag med henne i telefon, för er som tycker det är oansvarigt att prata i telefonen när man kör så kan jag berätta att hon hade handsfree så hon hade båda händerna på ratten i alla fall.
Det var väldigt jobbigt att höra sin lillasyster skrika med en sån ångest som man sällan hör utan att man kan hjälpa henne, som sagt fruktansvärt jobbigt men så här i efterhand så är jag glad och även Stina är glad över att vi faktiskt pratade i telefonen för då behövde hon inte vara helt ensam i det som hände, och jag kunde lugna henne lite direkt efter händelsen. Men självklart hade det varit fruktansvärt jobbigt om det hade hänt något värre och hon inte hade kunnat prata efteråt för jag visste verkligen inte vart hon var. Men jag har även tänkt på hur otroligt tur hon hade, det kunde verkligen ha slutat hur som helst.
Ja jag är i alla fall otroligt lättad över att det blev som det blev trots allt å nu tänkte jag att jag skulle bju på lite bilder på min fantastiska lillasyster, ni får stå ut med att jag råkar vara på de flesta bilderna oxå... :)
